Livat & lugnt i studentbyn

Länge sen sist. Allt är bra med oss i Åbo. Lite fler gardiner är uppe och vi är mitt uppe i vår första egentliga helg. Sanna har haft en tuff vecka med långa skoldagar, mycket nu i början. Nästa vecka blir anagligen lugnare för henne och hårdare fö mej. Nu är hemmalivet nämligen över också för min del. På måndag är det dags att klockan 10:00 påbörja studierna.
För övrigt har veckan gått ganska bra, inget nytt har hänt. Även om allt kan betraktas som mer eller mindre nytt. Någon crazygubbfan skrek i lägenheten under oss för några nätter sedan. Sanna väkte mej och såg skräckslagen ut. Själv var jag mest lamslagen försökte få ur mej några lugnande ord åt Sanna innan jag somnade om. Visst hörde jag att någon skrek, men ingen reaktion från min sida. Konstigt, måste ha varit jävligt trött tydligen. Vanligtvis skulle jag väl ha hoppat på golvet och försökt få tyst på dåren?! Sanna hävdar dock att; efter några timmars svärande och ropande tystnade weirdot.
En kväll hade vi åskan här också, så tyst kan jag ju inte säga att det har varit.
Hade jag vetat att här åskar så pass ordentligt bara det börjar, hade jag flyttat för länge sen. Rock 'n Roll för hela slanten så man stod på balkongen och höll i sej när hela studentbyn var ljus som på dagen.

Igår tog vi det lugnare. Sanna bakade semlor medan jag och Stefan begav oss ut på länk. Senare ärade han och Heidi oss med ett besök. Det blev lite vin, lite öl och en hel del sällskapsspel. Och gissa om inte undertecknad tog hem segern i alfapet!

Lugnagatan

Så börjar man känna sig riktigt hemma här i Åbo. Sanna har sin andra skoldag idag och jag börjar ju inte förrän nästa måndag, så här sitter jag och är vaken.
Ska dra ut på länk här nångång och sedan blir det till att sticka iväg och handla.

Rekognosering av terrängen (en kort titt utanför dörren)

Ännu en dag i Åbo håller på att ta slut. Eller egentligen har den väl tagit slut eftersom klockan är sju.
Idag börjar det se riktigt skapliget ut här i lyan. Brorsan stack idag, kommer att sakna hans funderingar. Nu är det jag och Sanna, på egen hand. Känndes skönt att ha brorsan här så länge. Fick hjälp med allt större. Det blev en hel del skruvande och lyftande, tillochmed lite snickrande.
Nu börjar det mesta ändå som sagt se så gott som klart ut. Bara lite paff som ska föras bort. Skivspelaren är också den igång. Härligt.
Handlat har vi också gjort idag. Vi cyklade iväg till Kuppis jättestora Citymarket och nu har vi mat för hela helgen. Planerade riktigt en matsedel, blir billigast så. Idag blev det makaronilåda och blir så även i morgon, på fredag blir det kyckling med ris. Till helgen ska vi äta ärtsoppa på dagen och mot kvällen blir det skinkpaj med härlig sallad.
Nåt spring ha jag dock inte haft i benen ännu. Blir högst antagligen inte ikväll heller eftersom Kankkonen troligen ska ära oss med ett besök. Får bli imorgon då istället.

Ny stad, nya möjligheter

Sitter på sängen i Åbo och skriver nu. Kom igår med Sanna och Viktor och börjar nu se en lägenhet bland alla lådor. Känns riktigt bra, tror jag kan trivas riktigt bra här. Har besökt helvetet på jorden för män, Ikea, och tror faktiskt det är till ett sådant ställe män hamnar efter döden om de inte uppför sig. En hel del riktigt bra grejer fick vi ändå med oss därifrån.
Brorsan är här ännu, känns bra att ha honom med nu i början. Allt blir så mycket enklare. Imoron sticker han dock, då ska vi, jag och Sanna, cykla in till någon stormarket och skaffa oss lite mat. Ska storhandla och riktigt spara pengar. Ska också titta lite närmare på kela-pappren så att vi börjar få några pengar.

Återkommer

... In the rich man's world...

Sätter mej bara en stund innan jag ska ställa mej i duschen. Är precis hemkommen ur skog & mark. Har varit och röjt en stund nu igen. Svettig, våt, smutsig och luktar tvåtaktare.
Sanna är på jobb. Bland det sista hon jobbar nu innan vi sticker. Det mesta börjar vara klart nu, börjar ha det mesta. Hittills har jag egentligt inte bestått med något alls. Känns skit så förbannat. Men har jag inga pengar så har jag inga. Antar att vi kommer att leva på min del av studiestödet rätt så länge. Bara jag nu börjar få nått.

Pengar och åter pengar.
Verkar som om många tänker på pengar just nu. På radion pratades det också massor om pengar. Antar att vår underbara lama plus att skolorna, jobben och vardagen börjar har sitt stora finger med i spelet.

Längtar gör jag i alla fall. Att få komma bort härifrån. Mor och far flyttade hem från villan i söndags. Deras sommarhumör är som bortblåsta och allt är som vanligt. Tur att jag får sticka iväg från allt detta.
Hemifrån ska jag! Känns som om jag har blivit stor direkt efter armén. Nästan helt självständig... känns det som i alla fall. Förutom pengarna då men självständighet är mer än bara pengarna. Sitter mellan öronen också. Känns som om jag verkligen ska starta något eget nu...

Spänningen stiger!

På paraden, staden och festivalen

Befann mej i centrum hela gårdagen. Alla visste vem jag var och att jag var på första sidan i lokaltidningen. När jag jobbade på ÖT var det inte många som kommenterade att jag hade skrivit något. Så ingen bryr väl sig i skribenten.
För övrigt så blev det mest slapp igår. Ingen motion och ingen röjning. Får ta igen mej idag och kanske uträtta båda två.
Något jag dock fick uträttat var att jag och Sanna äntligen kom oss iväg till Jakobstad, både rätt dag och rätt tid för att Åldringsvännernas loppis skulle ha öppet. Vi reserverade en bokhylla/skåp snyggt som attans och billigare än skorna jag går i. Blir bara att avhämta denna på onsdag.

Igår var det dessutom Backstugerock. (Pias festival hon ordnar hemma i vardagsrummet varje år) Ytterst trevligt och massor med folk man inte sett på länge. Musiken var även den lyckad med allt från progg till underbar klassisk-rock. Kändes som en liten uppvärmning inför nästa helgs Freefall festival i Jakobstad.

Fortsätt!

Human Cannonball

Jubileumshelvetet är ju över. Allt gick alldeles okej, ingenting över mina förväntningar men det hade jag ju inte heller förväntat mej.
Nu har jag börjat röja i skogen istället. Känns som om det vore ledigt. Får nästa stänga av hjärnan igen. Tiden får man att gå i varje fall. Problemet är att det krånglar till mina joggingrutiner men jag antar att det är något man får leva med. Det räknas väl som träning att stå i solen och tampas med röjningssågen också.
Började småpacka med Sanna idag. Lite lakan och handdukar och grejer. Finns fortfarande rätt mycket saker vi inte hunnit skaffa. Men sen jobbar ju Sanna ganska mycket också. Ändå kanske jag inte borde skylla på henne. Själv är jag nog antagligen ingen dröm att flytta med... Det hela lär nog ordna sig i alla fall. Ser fram emot Åbo, speciellt de två första veckorna. Ska inreda, jogga, bo tillsammans med Sanna och bara suga in så mycket jag kan av Åbo.
Där nere (får mej utsökt att tänka på Dragsvik) i studiestaden ska jag också försöka satsa lite mer av mitt liv på musiken. Känns som om jag har tagit några steg för långt bort från trummorna. Men som sagt; allt lär ju ordna sig och jag ska ta tag i saken.