Human Cannonball

Jubileumshelvetet är ju över. Allt gick alldeles okej, ingenting över mina förväntningar men det hade jag ju inte heller förväntat mej.
Nu har jag börjat röja i skogen istället. Känns som om det vore ledigt. Får nästa stänga av hjärnan igen. Tiden får man att gå i varje fall. Problemet är att det krånglar till mina joggingrutiner men jag antar att det är något man får leva med. Det räknas väl som träning att stå i solen och tampas med röjningssågen också.
Började småpacka med Sanna idag. Lite lakan och handdukar och grejer. Finns fortfarande rätt mycket saker vi inte hunnit skaffa. Men sen jobbar ju Sanna ganska mycket också. Ändå kanske jag inte borde skylla på henne. Själv är jag nog antagligen ingen dröm att flytta med... Det hela lär nog ordna sig i alla fall. Ser fram emot Åbo, speciellt de två första veckorna. Ska inreda, jogga, bo tillsammans med Sanna och bara suga in så mycket jag kan av Åbo.
Där nere (får mej utsökt att tänka på Dragsvik) i studiestaden ska jag också försöka satsa lite mer av mitt liv på musiken. Känns som om jag har tagit några steg för långt bort från trummorna. Men som sagt; allt lär ju ordna sig och jag ska ta tag i saken.