Gud fader som i himmelen bor, blundar och sover sött.

Skriver idag blogg på grund av att jag egentligen borde läsa forskningsmetodik. Som vi alla vet så gör man gärna andra saker då man har något viktigt att göra.

Mycket tankar kring religion, tro och annan vidskeplighet har figurerat i mitt huvud den senaste tiden. Så sent som igår tittade jag på det underbara teveprogrammet Hjärnstorm. Där programledaren Henrik Fexeus undersökte vidskeplighet etc.
Förutom detta tog jag också för några veckor upp mina tankar om att gå ur kyrkan med min mor & far. Som ännu ett tillägg till allt har vi haft en ständigt återkommande man utanför vår dörr. Han heter Petri, är av hans rikssvenska uttal att döma antagligen finskspråkig och kommer för att informera mitt & Sannas hushåll om Jehovas Vittnes verksamhet i Åbo.

Alla dessa faktorer har påverkat mina tankar den senaste tiden.
Troende har jag aldrig varit. Som mindre var jag dock en hejare på bibliska berättelser. Jag antar att jag hade en barnatro som vem som helst. Under skriftskolan tänkte jag väldigt mycket, inte så att jag skulle ha varit på vippen att bli frälst. Jag bara följde med och måste väl erkänna att jag, lättpåverkad som jag är, föll en aning för Karleby Svenska Församlings hjärntvättsfärdigheter. Idag är det här dock något som jag enbart ser som positivt. Visst kan jag idag tänka tillbaka och önska att jag argumenterat mera, men jag var ung och oförståndig. Det positiva ser jag ändå i att jag lyssnade, efteråt har jag funderat på vad som sas och om det verkligen kan stämma.
Idag är jag äldre och kan med säkerhet säga att jag inte tror på Gud. Ett fenomen som mänskan hittat på för att kontrollera andra mänskor är inget jag vill ta del av. Därför kommer jag antagligen att gå ur kyrkan. Jag vill helt enkelt inte vara en del av kristendomen, vill inte vara en av det kristna samhället eftersom det är missvisande, jag är inte kristen.
Varför har jag då inte bara gått ur kyrkan? Hundratals finländare gör ju det hela tiden.
Mycket har med historia att göra. Kyrkan har en historia i västvärlden, mina föräldrar hör till kyrkan. Min far, som vad jag har förstått inte heller tror på kristendomen, har en teori om att man inte bara ska gå ur kyrkan, utan att man ska försöka förändra den. En fin tanke. Och jag beundrar honom för att han funderat kring saken.

Studierna har förstås mycket att göra med att dessa tankar väckts. Våra diskussioner kring människosyn har fått mig att inse att tro inte behöver betyda något övernaturligt. Jag tror på att människan är god och aktiv. Jag tror heller inte att man föds med egenskaper utan att omvärlden formar oss. Det här är ju lika mycket tro som allt annat. Att jag tycker att det är skrattretande med allt hokus pokus i vår kyrka är ju bara en bonus av att jag inte tror på organiserad religionsutövning. Varför jag ogillar religion är därför att jag anser att det är fel att servera någon en livsåskådning. Tro, livsåskådning och människosyn är personliga, alla ska vara berättigade att tro på vad de vill. Religion är ju bara ett enkelt sätt att komma undan stora frågor.

Angående Petri, vårt Jehovas Vittne, så är han ett levande exempel på det jag tycker är dumt med religion.
Han kommer och berättar för oss om saker som vi klurat ut själva för länge sen. Ja, det står mycket smart i bibeln, älska din nästa, behandla andra så som du vill bli behandlad osv. Han förstår inte att vi kan hålla med om sånt även om vi inte tror på bibeln. Religioner har patent på att vara schysta åt våra medmänniskor.
Det står också en hel del föråldrad skit i bibeln. Går det inte bara att skippa den där gamla boken?

Jag antar att jag måste låta alla tro på vad de vill. I dagsläget betyder det tyvärr att folk ska få ta den enkla utvägen också, religion. Men ägna i alla fall en minut åt att försöka tänka själva.