Ett värdelöst paket med röda snören

Idag om paket och andra svåra saker kring julfirande.

Hösten verkar övergå till vinter. Vägarna är som speglar på morgonen och snart faller nog snön från skyn.


Detta verkar betyda att det är dags för julklapparna. I år ska jag, som alla andra år, börja extra tidigt med julklapparna. Men nu är ju fallet så att, varese jag vill det eller ej, så kan jag inte köpa presenter.


Det är sant jag är den värdelösaste presenthandlaren genom tiderna. Jag har jätteskoj när jag köper julklappar. Jag går omkring, träffar folk jag känner och går på café. Men grejerna jag köper!?! Herre min helige.


När jag var liten köpte jag tex. alltid samma sak åt mamma, som min storasyster gjort året innan. Helt kallt kunde jag köpa exakt samma sak, även om det oftast var sämre kvalitet eller en fulare färg. God som min mor kan vara, vid utvalda tillfällen, så höll hon minen.


Idag har jag ju flickvän, vi köper för övrigt inte onödigt massor med omotiverade presenter, och vill därför köpa speciella saker. Varje år skrattar vi ändå åt mina tidigare presenter. Jag har köpt så värdelösa presenter att jag inte ens vill prata om dem. En affisch är ju tex. en mycket tuff present, om man är nio år gammal.


Något jag är lycklig över är att även min flickvän är en underbar och förstående kvinna.